Det svenska systemet diskriminerar EU-medborgare

D

ECAS (European Citizen Action Service) har i samarbete med Göteborgs Stadsmission anmält Sverige till EU-kommissionen för att svensk lag står i strid med EU:s fördrag och rättighetsstadga. Enligt anmälan är den svenska folkbokföringslagen i konflikt med bl.a. rätten till fri rörlighet för EU-medborgare i enlighet med funktionsfördraget, mot EU:s stadga om grundläggande rättigheter och oförenlig med den fundamentala principen om rätt till likabehandling enligt rörlighetsdirektivet. Sammantaget kan det konstateras att det är några av EU:s och den fria rörlighetens viktigaste principer som Sverige står anklagat för att bryta mot.

Problemet har varit välkänt länge. Den svenska folkbokföringslagen har varit oförenlig med likabehandlingsprincipen sedan rörlighetsdirektivet implementerades 2006. Konflikten ser ut enligt följande. En EU-medborgare som har uppehållsrätt kan ställa krav likabehandling i Sverige i förhållande till svenska medborgare. Rätten till likabehandling är dock begränsad till att omfatta individer som befinner sig i en likadan rättslig position, dvs. en europeisk arbetstagare har samma rättigheter som en svensk arbetstagare och en europeisk student har samma rättigheter som en svensk student, under förutsättning att EU-medborgaren har uppehållsrätt. Samtidigt behöver man ha ett personnummer i Sverige för att överhuvudtaget kunna verka i samhället, det ställs krav på personnummer i allt ifrån att skaffa ett gymkort, ha ett telefonabonnemang eller få rätt till sjukvård. Inte minst är det en förutsättning för att kunna utkräva rättigheter från statliga myndigheter. Personnummer kan man dock bara få om man är folkbokförd och för att kunna bli folkbokförd måste man enligt folkbokföringslagen visa för Skatteverket att man har rätt att stanna i Sverige i minst ett år framåt. Det innebär att de EU-medborgare som har uppehållsrätt, men inte kan visa detta ett år framåtsyftande, saknar möjlighet att utkräva sina rättigheter enligt EU-rättens likabehandlingsprincip.

För svenska myndigheter spelar det alltså ingen roll om man som EU-medborgare har uppehållsrätt och därmed rätt till likabehandling enligt EU-rätten eftersom myndigheterna ställer krav på ett personnummer för möjligheten att utkräva rättigheter i Sverige. Systemet upphäver den grundläggande rättviseprincipen att den som är med och bidrar till välfärden skall kunna få något tillbaka. Istället är personnummersystemet diskriminerande mot EU-medborgare som vistas i Sverige och det är i konflikt med Sveriges bindande EU-rättsliga åtaganden.

Situationen försvåras dessutom väsentligt av att många EU-medborgare har uppehållsrätt i Sverige som behovsanställda arbetstagare. Vid behovsanställning inträder anställningen i en formell bemärkelse varje gång arbetstagaren tackar ja till jobb för dagen och anställningen avslutas vid arbetspassets slut, även om arbetstagaren arbetar hos samma arbetsgivare varje dag. Det innebär att även om arbetstagaren har jobbat i Sverige under en lång period, ibland i flera år, kan denne aldrig folkbokföra sig i Sverige eftersom det inte går att styrka en framåtsyftande uppehållsrätt med en behovsanställning.

Utöver att svensk lag är i konflikt med bindande lagstiftning på EU-nivå, är den också i konflikt med de politiska principer som alldeles nyligen ratificerats av regeringen inom ramen för den sociala pelaren. Stefan Löfven lyfte tillsammans med EU-kommissionen fram den sociala pelaren som den nya vägen mot ett socialt Europa under EU-toppmötet i Göteborg, men samtidigt lever Sverige inte upp till de sociala rättigheterna som följer av pelaren. Enligt artikel 12 skall t.ex. socialt skydd vara oberoende av ett anställningsförhållandes form och varaktighet, alltså tvärtemot de beskrivna konsekvenserna av det svenska personnummersystemet. Det är också tveksamt om Sverige lever upp till pelarens artikel 16 om rätt till hälso- och sjukvård eller artikel 20 om rätt till grundläggande samhällstjänster med hänsyn till att dessa rättigheter i stor utsträckning är anhängiga folkbokföring i Sverige. Nu krävs det att regeringens sociala engagemang omvandlas till reell politik.

Sverige måste avskaffa ett system som strukturellt diskriminerar människor från andra europeiska länder och som dessutom inte är vare sig bindande med U-rättslig lagstiftning eller regeringens egna EU-politiska ambitioner. Folkbokföringslagen och personnummersystemet behöver reformeras så att EU-medborgare har möjlighet att utkräva sina rättigheter i Sverige. Det är inte värdigt att människor som bor och betalar skatt i Sverige inte kan ta del av samhällets skydd och tjänster.

About the author

By admin